|
Nu kommer den nya människan. En människa som kan flytta saker med tanken och läsa dina tankar. En människa som ser längre, hör bättre och minns mer. En människa som är mycket bättre på nästan allt! En människa som kan bli du. Artikeln publicerades i Bon 36, februari 2007. En ny människa håller på att födas, den digitala människan, homo digitalis eller varför inte Människan 2.0. Vi växer allt mer samman med tekniken. Idag ligger hörlurar, iPods, sladdar och mobiler tätt, tätt intill vår hud. Vi har blivit intima med teknologin. Vi låter tekniken slingra sig runt vår kropp som en extra pulsåder. Det är bara en fråga om tid innan vi inte längre kan skilja den från vår hud. Det är bara en fråga om tid innan tekniken sjunker in i oss. Tills den blir en del av vårt blodomlopp. Människan 2.0 kommer att vara dels människa, dels maskin. Och vi har redan börjat bygga den: pacemakers, mekaniska hjärtan, avancerad plastkirurgi, röstproteser, artificiella leder, konstgjord lever, hörselimplantat, höftimplantat, konstodlad hud, metallskruvar i skelettet, artificiellt blod och robotproteser är bara några aktuella exempel på sammansmältningen mellan människa och maskin. Men snart kommer teknologin inte bara att laga oss, den kommer även att förbättra oss. Egenskaper som är superkrafter idag kommer att vara möjliga imorgon. Vad sägs om oändligt minne, möjligheten att flytta saker med bara tanken, telepati, att zooma med ögonen, kunna höra, dofta och känna tusen gånger bättre och hålla andan i fyra timmar? Det är inga fantasier, egenskaperna ligger inom vetenskapligt räckhåll. Vi har redan tagit de första stegen mot en ny människa. Homo digitalis. DEL 1: I HUVUDET PÅ HOMO DIGITALIS EN NY KROPPSDEL Idag har hundratals människor världen över chip inplanterade i kroppen. På Baja Beach Club i Barcelona har man bytt VIPkortet mot ett RFID-chip. I USA har bland annat säkerhetsföretaget City Watcher opererat in chip i anställda för att kunna identifiera dem. I Mexiko har 160 domare och åklagare fått chip från företaget Solusat inplanterade för att få tillgång till säkerhetsskyddade områden. Det har också föreslagits att barn ska få chip för att skydda dem från kidnappningar, som är vanliga i Mexiko. Reuters rapporterade förra året att allt fler personer själva opererar in chip i kroppen för att slippa släpa på nycklar och memorera lösenord. Amal Graafstra, en 29-årig entreprenör från Vancouver, har ett chip i handen som låser upp dörren till hans hus och innehåller lösenordet till hans dator. ”Jag vill aldrig vara utan åtkomst till det jag behöver. Även om det värsta tänkbara scenariot infaller, om jag skulle vakna någonstans naken, så vill jag fortfarande komma in i mitt hus”, säger han till Reuters. Men det här är bara början. Chip kan göra mycket redan idag, men snart kommer de riktigt bra chipen. Chipen som gör oss till bättre människor. BÄTTRE MINNE Men tänk om du kunde ha ett närmast oändligt minne. Om du skulle kunna memorera en bok efter en genomläsning eller minnas varenda poäng från din högskoleutbildning. Och ursäkten ”oj, jag glömde” är snart inte så trovärdig. Nästintill oändligt minne ligger på ritbordet. Gordon Bell gillar inte att glömma. Sedan 1998 har han varje dag sparat allt han upplevt; skannat gamla foton, sparat varje mejl, dokument, film, låt och spelat in varje samtal han haft och lagrat det digitalt på sin PC. Gordon, som är forskare på Microsoft, kallar projektet MyLifeBits. Bell tror att vi snart kommer att samla allt vi upplever på en bärbar hårddisk, till exempel i mobiltelefonen. Pyttesmå precisionsmikrofoner kommer spela in allt vi hör och kontaktlinser med inbyggd kamera allt vi ser. Små hårddiskar kommer snart att kunna lagra hundratals terabyte, minneskapacitet som motsvarar tusentals människors. Gordon utvecklar nu en mjukvara som effektivt ska kunna söka i minnet, ett Google för hjärnan. Låter det skrämmande? Gordon Bell menar att upplevelsen är motsatsen: ”Att ha ett extra minne skapar en fri och säker känsla. Det är som att ha en assistent med perfekt minne med sig hela tiden”, sa han till tidningen Popular Science i maj förra året. Men är det i längden inte ganska opraktiskt att gå runt och bära på sitt minne? Tänk om du skulle tappa bort det? Vore det inte bättre med en minnesuppgradering direkt i hjärnan? Lösningen stavas hjärnprotes. Hippocampus heter den del av hjärnan som gör att du kan lagra minnen. Det händer att människor som drabbas av en stroke, epilepsi eller Alzheimers får sin hippocampus skadad och därmed förlorar möjligheten att lagra långsiktiga minnen. Vid Center for Neural Engineering på University of Southern California har man utvecklat ett silikonchip som ersätter hippocampus. Vid djurförsök har chipet visat sig fungera till 95 procent. Förutom att tekniken ger människor med hjärnskador möjlighet att minnas igen så öppnas också möjligheten att minnas mer. Mycket mer. ”Vår forskning bevisar att du kan ta en bit av centrala hjärnan och ersätta den med ett chip”, sa professor Theodore W. Berger som leder forskningen, till New Scientist. ”Det finns ingen anledning till att det här inte skulle fungera med vilken del som helst av hjärnan.” STÖRRE HJÄRNKRAFT Under bråket hade en 20 centimeter lång jaktkniv huggits in i Matthews nacke. Matthew trodde att han inte ens skulle kunna göra något så enkelt som att byta TV-kanal mer. Men han hade fel. I juni 2004 skar hjärnkirurger upp ett hål stort som ett pokerchip i Matthews huvud och opererade fast elektroder vid hans hjärna. Tekniken, som kallas BrainGate och avläser hjärnvågor,
har utvecklats av John Donoghue, professor i Neuroscience vid
Brown University i USA. Med BrainGate kunde Matthew Nagle plötsligt
styra sin omgivning med hjärnkraft. Med blotta tanken kunde
han byta TVkanal, stänga av lampor, svara i telefon och
kontrollera en datormus, och därmed i princip allt som man
kan göra på en dator. Matthew kunde med samma teknik styra en robotarm som greppade och flyttade föremål. Än mer fascinerande är att tekniken även kunde användas till att överföra ord rakt in i datorn. Idag kan man överföra 15 ord per minut via tanken. Det är bara hälften så snabbt som en vanlig person skriver, men tekniken utvecklas snabbt. 2012 räknar man med att kunna avläsa 170 ord per minut, lika snabbt som man talar. John Donoghue utvecklar nu en trådlös apparat som i form av en liten kapsel kan inbäddas i hjärnan. BrainGate utvecklas för att hjälpa handikappade, men i ett längre perspektiv öppnas även andra möjligheter. Vem som helst skulle kunna använda hjärnvågor för att kontrollera sin omgivning. Tänk Justin och din iPod börjar spela SexyBack. Tänk abrakadabra och alla dörrar öppnar sig för dig. Tänk bil och din bil kommer åkande från parkeringen. Ligg i sängen och tänk på din uppsats och den skriver sig själv. Tekniken har redan testats på friska människor. Kevin Warwick, professor i cybernetik vid University of Reading i England, har i flera kända experiment använt sig själv som försökskanin. 1998 opererade han in det första chipet i sin arm, 2002 opererade han in ett mer avancerat chip. Kevin Warwick har aldrig hymlat om vad han vill uppnå: han vill bli en cyborg. – Människan är begränsad. Människans förmåga att uppleva världen är begränsad. Människan förstår bara världen i tre dimensioner och kommunicerar på ett väldigt långsamt sätt, med talspråk. Men kan vi bli bättre? Kan vi använda teknologin för att uppgradera människan, frågar Kevin Warwick och hans svar är ja; Kevin Warwick vill inte ”bara” vara människa. I sina experiment kunde Warwick med hjälp av sina inopererade chip kontrollera allt från datorer, dörrar och ljus till elektriska rullstolar och precis som Matthew Nagle styra en avancerad robothand. Chipen var sammankopplade med nervtrådarna i Warwicks hand. Nästa steg för Warwick är det han kallar Cyborg 3.0 – ett implantat i hjärnan. Experimentet ska ge handikappade möjlighet att styra en bil med tankekraft. Med en mer förfinad avläsning av vår hjärna och vårt nervsystem skulle vi även kunna överföra mer detaljerade tankar och känslor till andra människor. Kevin Warwick tog även ett steg närmare en annan fantasi: telepati. TOTAL TELEPATI Men tänk om vi kunde överföra en känsla till en annan människa utan att försöka stamma fram den i ord. Tänk om du skulle slippa säga de frustrerande orden ”men du förstår ju inte” och istället bara överföra din kärlek, ditt hat eller din glädje rakt in i en annan människa. Inga omvägar – bara rena känslor. Telepati är en gammal pseudovetenskap, men den tekniska utvecklingen har sprungit förbi häxdoktorerna. Teknologin öppnar dörrar som går bortom språkets universum. När Kevin Warwick opererade in ett chip i sin arm lät även hans fru Irina göra det. Chipen som var inkopplade i nervsystemet i armen var ett första experimentellt steg mot att kunna överföra känslor mellan varandra. Både Kevin och Irina kunde känna när den andra tryckte sin hand. Vid Tachi Laboratory i Tokyo utvecklar man vad som kallas ett Tactile Communication System: genom att avläsa nervkommunikationen i huden och omvandla den till elektroniska signaler vill man kunna överföra personliga känslotillstånd, till exempel över Internet eller trådlöst. En flört skulle kunna få en helt annan betydelse. Sony tog 2005 patent på en teknik som kan överföra känslor, smaker och bilder rakt in i hjärnan utan implantat. Teoretiskt fungerar tekniken så att pulser av ultraljud sänds till specifika delar i hjärnan som stimulerar och styr känslor och sinnesupplevelser. Sony vill i framtiden använda tekniken i konsolspel som sänder smaker, känslor och lukter rakt in i din hjärna. Men vi skulle även kunna sända ultraljudspulser mellan varandra. Utstråla kärlek, bokstavligt talat. Ett kanske än viktigare telepatiskt steg är att överföra hård information mellan varandra. Med talspråk kan vi bara leverera en strikt begränsad mängd information i förhållande till tid. Med chip och inbyggda hårddiskar skulle vi kunna överföra inte bara känslor utan minnen, bilder, filmer och annan avancerad information direkt till varandra. Dessutom skulle vi kunna göra det tusentals gånger snabbare, effektivare och mer pålitligt än vad talspråk kan. Vi skulle kunna lämna information öppen inom oss för andra att hämta och läsa, ett CV eller varför inte en kontaktannons. Washington Post publicerade i januari artikeln Mind Games där de bland annat skrev om Air Force Research Laboratorys forskning på området. 2002 tog Air Force patent på en teknik som via mikrovågor skulle kunde sända ord/tankar in i en annan människas hjärna. Patentet byggde på material som visade att experiment med människor hade pågått ända sedan 1994, då man lyckades sända fraser av ord in i hjärnan. Hur långt projektet kommit idag vet man inte eftersom det är hemligt. Branschen för teknologisk telepati och möjligheten att kunna kontrollera din omgivning med hjärnan är en växande bransch. Enligt undersökningsföretaget Neuroinsights jobbar 300 företag med tekniken och branschen är redan värd tiotals miljarder dollar. Det är snart dags att shoppa chipet. DEL 2: HOMO DIGITALIS INNANFÖR HUDEN Den 8 oktober 1958 tillverkades världens första cyborg på Karolinska sjukhuset i Solna. Han hette Arne H W Larsson. Idag finns över tre miljoner cyborgs som Arne världen över. En cyborg är en varelse som består av såväl biologisk vävnad som maskindelar. Arne H W Larsson var världens första pacemakerpatient och bytte pacemaker 26 gånger innan han dog 86 år gammal 2001. Människan och tekniken flyter idag snabbt in i varandra. Vi är på väg att förvandlas till cyborgs. Assimilationen mellan kött och teknik är inte ny. Vi påbörjade den i samma stund som Arne fick sin pacemaker. I september 2006 blev världens första helt mekaniska hjärta, AbioCor, godkänt för användande. Vår kropp har brister, den är skör och långt ifrån perfekt. Men teknologin kan ändra på det. Redan idag kan vi ersätta stora delar av vår kropp. Vi behöver inte längre acceptera att våra kroppar faller isär. Tekniken kan laga oss – och snart förbättra oss. Ordentligt! ANDRA ÖGON Från en digitalkamera på hennes glasögon sändes synimpulser rakt in i hennes hjärna. Hon kunde se något hon inte sett på länge: ljus. Under senare år har man även allt mer effektivt kunnat ersätta skadade näthinnor med implantat, så kallade mikroelektroniska silikonchip. Människor som varit blinda så länge som i 50 år har plötsligt fått en begränsad syn tillbaka, i många fall så mycket att de kan ta sig fram utan blindkäpp eller ledarhund. Blindhet är på väg att botas, och snart kommer förmodligen du också att se världen med nya ögon. Utvecklingen att bygga artificiella ögon har precis tagit sina första steg. Man skulle kunna jämföra dem med filmkamerans utveckling, just nu är vi någonstans i början på 1900-talet då man kunde se suddiga bilder i låg upplösning (en kamera med 100x100 pixlar har framgångsrikt inplanterats i synnerven). Men snart blir bilden skarpare och bättre, ja till och med bättre än det vanliga mänskliga ögat. Och snart får kameran nya egenskaper som zoom och möjlighet att se världen i night vision och infrarött. Tänk dig att slå över din syn i night vision när du går hem en mörk kväll eller slippa tränga dig fram till första ledet på konserten för att se dina idoler på nära håll – du bara zoomar in. Dr. Daniel Palanker, fysiker vid Stanfords Department of Ophthalmology, menar att det är enkelt att ge ögat speciella egenskaper när man väl har lyckats göra ett perfekt artificiellt öga. ”Zoom är enkelt. Att ersätta näthinnan är mycket svårare”, säger han till tidningen Science A Gogo. BÄTTRE ÖRON Idag når inte implantatet upp till en vanlig människas hörsel. Men utvecklingen går snabbt; utrustningen blir mindre, mjukvaran som tolkar ljudet bättre och antalet elektroder, vilket påverkar känsligheten, ökar. En dag kommer de som har implantat att höra bättre än vad en normalhörande människa gör. De kan uppfatta ljudfrekvenser som ligger bortom vad ett vanligt öra kan göra. En annan fördel med att uppfånga ljud digitalt är att det skulle vara enkelt att lagra. Vi skulle kunna kontrollera vad vi vill höra, filtrera bort störande ljud, röster, höga frekvenser och lyssna på musik inne i örat. Tänk dig att i en stor folkmassa kunna välja exakt vilken person du vill lyssna på. Dr. Amir Karniel, expert på Biomedical Engineering vid Ben Gurion University i Israel, tror att hörseln kommer bli mer sofistikerad än en mikrofon i örat. Genom att byta ut örats riktiga hörselceller mot artificiella nano-fibrer som har långt högre känslighet än det vanliga örat skulle vi kunna höra många gånger bättre än idag. Vi kommer helt enkelt att få hundhörsel. NYA DOFTER Lukt kan säga enormt mycket om vår miljö som varken ögat eller hörseln kan uppfatta. Dofter är också starkt knutna till minnen och känslor. Futuristen Natasha Vita-More har i ett pågående projekt presenterat Primo Posthuman – en prototyp på hur framtidens människa skulle kunna se ut. Hon lägger stor vikt vid luktsinnet. Det pågår idag mycket forskning för att digitalisera luktsinnet, och skapa artificiella näsor. Ett stort steg togs i höstas när Professor Hugh Barr vid Gloucestershire Royal Hospital presenterade en elektronisk näsa som kan diagnostisera tuberkulos. Han räknar med att näsan kan rädda en miljon liv varje år. Forskare vid teknologiska institutionen Technion i Haifa i
Israel presenterade i slutet av 2006 en elektronisk näsa
som kan lukta sig fram till cancer. Han fick nyligen 2,2 miljoner dollar från EU till forskningen. Med ett elektroniskt luktsinne skulle vi mycket mer noggrant kunna urskilja dofter från varandra, analysera dem och också på långt håll skapa en bild av vår omgivning – kemiskt och biologiskt. Vi skulle kunna veta när vi är utsatta för sjukdomar och smittorisk, dålig luft, farliga kemikalier, infekterad och gammal mat. Men ett mer utvecklat luktsinne skulle också öppna en ny och helt okänd värld av fantastiska dofter för oss. Tänk att känna dofter som Jean-Baptiste Grenouille i Parfymen – En mördares historia. FRISKT BLOD Nanoteknologi är ett brett begrepp, men betyder ungefär tillverkandet av material i nanostorlek (en miljarddel av en meter). Nanoteknologi är ett av de mest spännande och mest omtalade forskningsområdena idag och kommer att få enorm betydelse inom en rad områden. Ett av dessa är medicin. Man arbetar nu på att utveckla nanobots, pyttesmå robotar som skulle kunna utföra ultrafin kirurgi. Du tar en spruta och nanobotsen går in i blodet, söker upp en skada och lagar dig utan ett enda snitt med skalpellen. Vid University of Illinois i Chicago har man redan byggt en kapsel på sju nanometer som inne i blodet släpper ut kontrollerade mängder insulin. Metoden har botat typ 1-diabetes hos råttor. Jennifer West, professor i bioengineering vid Rice University, presenterade 2004 en metod där hon med nanohylsor täckta av guld dödade cancertumörer hos möss. Hylsorna var 170 gånger mindre än en cancercell. De gick in i cellerna och när området belystes med infraröd laser hettades guldet upp och brände sönder cellerna inifrån – utan att skada frisk vävnad som till exempel strålbehandling gör. Inga av mössen dog i experimentet. Nanobots skulle i framtiden kunna göra extremt avancerade och precisa ingrepp i hjärnan istället för att som idag mer eller mindre mixtra våra kroppsvätskor med diverse mediciner, utan exakt vetskap om vad som händer. Utvecklad nanoteknologi är mer precist, snabbare, har färre sideffekter och är mycket ofarligare än kirurgi. Futuristen Ray Kurzweil tror att nanoforskningen kommer att slå igenom stort inom 10–20 år och öppna för än mer intressanta scenarion, nämligen att helt ersätta vårt blod med nanobots. Den amerikanske forskaren Robert Freitas, som bland annat jobbat för nanoteknologiföretaget Zyvex Corp, har skrivit om områdets potential i sina böcker Nanomedicine I–III. Han har också utvecklat en mycket enkel nanoblodcell som endast lagrar syre och släpper ut det. Enligt en analys skulle det räcka med att du bytte tio procent av ditt blod mot hans nanoblod för att du skulle kunna springa 15 minuter utan att ta ett andetag eller sitta fyra timmar på bottnen av din pool. I sina böcker utvecklar Freitas nanoblodets fördelar, som att förhindra blödningar tusen gånger snabbare än vanligt blod och även ge mikrorobotarna möjlighet att ladda ner ny mjukvara som dödar infektioner och angriper bakterier och virus. Fullt utvecklat nanoblod skulle inte vara beroende av varken hjärta eller organ som njurar, lever eller lungor. Ray Kurzweil skriver i sin artikel Future of Life i Time Magazine att man med nanoblod även skulle kunna frikoppla ätandet från näringsintaget – precis som vi i vår kultur i lång utsträckning redan frikopplat sex från barnalstrande på konstgjord väg (p-piller, abort och så vidare). Nanobots skulle föra in den nödvändiga mängden näring i kroppen och inte som idag lagra fett för magrare tider, en funktion vi inte längre har så mycket användning för. Vi skulle kort sagt kunna äta vad vi vill – och hur mycket vi vill. Nanoteknologin har tagit sina första steg, men potentialen är i det närmaste obegränsad. Vi kommer att bli cyborgs – men vi kommer knappast att se det. DEL 3: EN HELT NY MÄNNISKA Vad finns kvar? Vi kan snart ersätta i det närmaste alla delar av vår kropp. Och ja, i längden även ordentligt förbättra den. Framodlad artificiell hud finns redan och vi lär snart se hela hudtransplantationer, där man helt enkelt byter ut hela sin gamla slitna hud mot ny framodlad hud. Man utvecklar även bättre hud, ett forskningsteam vid University of Illinois har tagit fram en plasthud som läker sig själv. Man vill även kunna använda den på andra områden, främst i rymden där det är svårt att laga skadat material; men man skulle även kunna tänka sig en självläkande soffa eller jacka. En bättre hud skulle skydda mot ultravioletta strålar, vara rynkfri, starkare och läka fortare men samtidigt vara mer känslig för beröring. När det gäller skelettet har man redan tagit fram ett artificiellt sådant som växer med kroppen. Vi kommer också att få se Luke Skywalkers robothand långt innan vi far bortom vårt solsystem. Världens första robotproteshand opereras in i en människa när som helst. Det mest uppmärksammade projektet heter Cyberhand och utvecklas i Italien av Paolo Dario, professor i maskinlära. Handen har redan nu 16 grader av rörelsefrihet, en vanlig hand har 22. Den har fem fingrar, kan känna viss beröring och kommunicerar trådlöst med kroppens nervcentrum. Utvecklingen mot en robotmänniska är både
fantastisk och skrämmande. Men den kommer knappast att vara
rak, kanske kommer vi inte ens att märka hur vi blir mer
och mer maskiner. Vi betraktar inte pacemakerpatienter som cyborgs – även om de inte skulle kunna leva utan att ha en liten maskindel i sin kropp. Tekniken kommer förmodligen att smyga sig in i oss del för del, ett pyttelitet chip i handen, försvinnande små robotar i blodet och en liten kapsel bakom hjärnbarken. Men vilket tidsperspektiv talar vi om? – Just nu befinner vi oss i ett oerhört spännande pionjär- och experimentellt stadium. Inom tio år kommer det att handla om utveckling och innovation. Inom tjugo år kommer det att nå ett kommersiellt stadium och då kommer cyborgs att beröra alla. Om man tycker att det låter som lång tid så kan man ha i tanken att vi förmodligen är cyborgs när vi är lika gamla som våra föräldrar. Teknologin kommer att erbjuda oss enorma möjligheter – men på vägen kommer vi också ställa oss frågor om vad som är mänskligt. Michael Arbib, professor i dator- och neurovetenskap vid University
of Southern California, har skrivit mycket kring frågan.
I artikeln The Cyborg Evolution i The Sydney Morning Herald säger
han: Vad kommer vi att vinna och vad kommer vi att förlora när teknologin går in i vårt blodomlopp? Vi bör redan nu ställa oss den frågan. När slutar vi vara människor? Vi har ju redan kompromissat. Vi ser inte på människor som lever tack vara implantat som omänskliga eller cyborgs. Var går då gränsen? Och hur långt är vi beredda att gå för att få egenskaper vi nu bara ser på bio? Antagligen väldigt långt. Kevin Warwick hoppas dock att valet blir individuellt. Text av Anders Rydell. |